20 juni 2017

Önskar jag kunde säga att jag är utvilad efter en vecka på Mallis, men icke. Lite utvilad kanske men som jag brukar säga tror jag att jag är kroniskt trött. Det KAN ju ha att göra med att jag var vaken från 08 den 17/6 till typ 23 den 18/6 med ett jobbpass där mitt i allt. Vi landade på Arlanda strax efter 02.30 natten till söndag och jag var inte hemma i min lägenhet först typ 09.40. Det sista jag behövde var tågkaos men SÅKLART slapp jag inte det. Började typ gråta på tåget för att jag var så trött och verkligen inte kände för att vara fast i Katrineholm. Här följer iallafall lite bilder från resan!


Detta är hotellet vi bodde på, Inturotel Esmeralda Garden. Vi bodde dock i en byggnad på andra sidan gatan, vilket vi även sparade ett par tusenlappar på. Vi spenderade endast en dag vid den här poolen ändå. Inturotel har flera hotell i Cala d'Or, och som gäst får man nyttja faciliteterna på alla hotell. Frukosten var tex på Inturotel Esmeralda Park, där fanns en annan pool och gräsmattor med solstolar etc. Vi fick också bada i poolen på Inturotel Cala Azul Park t.ex. Det är väl kanske 300-400 meter att gå, men eftersom man ändå mest sover på rummet är det verkligen värt det.


Vår "fina" utsikt från balkongen! Vi bodde typ snett bredvid en jättepopulär karaokebar som hade tributeband varje kväll, men de höll på tills vi skulle sova så det var lugnt. Och så fick vi ju gratis underhållning när vi satt på balkongen på kvällarna, hehe. Tyvärr var vår ena granne lite torr. Det var en tysk familj och första kvällen satt vi på balkongen och drack vin, spelade kort och lyssnade på musik (inte ens högt) varpå hon kom och sa något surt på tyska och smet innan någon av oss hann svara. Vi störde liksom inte mer än vad karaokebaren gjorde.


Cala d'Or var iallafall ett mysigt ställe. Rätt litet, smala gator, små butiker etc. Vi bodde inte direkt i centrum, utan närmare kusten, så det var en liten promenad in till restauranggatorna. Intressant (och fint) att de inte har asfalterade trottoarer, utan har fina plattor överallt och massor av träd och vackra blommor. Men jag fick en jäkla stress när vi skulle åka hem och transferbussen som var lika bred som gatorna snirklade sig runt där och chauffören körde verkligen som en idiot emellanåt, hahaha. Jag satt och försökte sova på bussen på motorvägen men fick höra sen att han var 50 cm från att krocka en gång. KUL! Tur att det fanns bälte iaf, hehe. Kändes tryggare när jag satt på SL-bussen från Arlanda sen mitt i natten trots avsaknaden av bälte.


Här åt vi första kvällen! Vi tog typ första bästa ställe och unnade oss en av de mer dyra rätterna på menyn men det var värt det. Vi åt jättegod kycklingwok och om någon mot all förmodan skulle befinna sig just här; gå dit och köp woken. Jättetrevlig personal också.



Semester-views.



Andra dagen låg vi vid poolen på Esmeralda Park och jag hade bränt mig på ryggen dagen innan så jag höll mig i skuggan och läste. Kände att det inte var värt att bränna mig massor första dagarna. Jag använde solskyddsfaktor 50+, från Daylong. Jag brände mig sen inte en enda gång. Blev bara liiite, minimalt, röd på armarna sista dagen typ. Ändå låg jag mer i solen än vad jag gjorde på Cypern där jag lyckades bränna mig rejält. Jag har svårt för att bli brun men fick ändå färg trots solskyddet, och slapp rödheten. Perfekt!


Detta är stranden nedanför de två systerhotellen vi nyttjade - Playa Cala Esmeralda. Det ser kanske långgrunt ut men det var typ ett par meter där man kunde stå, sen kunde man inte alls nå botten hur mycket man än försökte. Superfint ställe. Och konstig känsla att kunna ligga och flyta i havet utan att sjunka, pga salthalten i vattnet. Man bara lägger sig och sjunker inte, hahaha. Solstolarna precis vid stranden nyttjade vi första dagen, då vi inte haffat några solstolar innan frukosten. 5 euro per solstol och parasoll. Dyrt med andra ord, för tre personer. 


En annan middag på restaurangen Gusto. Även här var personalen hur trevlig som helst och efter maten bjöds vi på en majorcansk sprit som smakade lakrits. Jag kan inte dricka ren sprit men smuttade lite på min för att den var god. Mitt i det så kommer servitören fram och frågar oss om den var god, varpå vi svarar ja. Problemet var bara att samtidigt som jag svarade ja, lyckades han hinna före och fråga om vi ville ha mer. Jag ville absolut inte det men då fanns ingen återvändo och han fyllde på våra glas med dubbelt så mycket sprit. Vid det här laget kunde vi inte vara otrevliga och lämna det, så det slutade med att Vickan fick svepa allas glas i hemlighet. Det blev typ 12 cl sprit, hahaha. Kul historia iallafall. Sista kvällen gick vi dit igen, och tackade denna gång nej till någon som helst sprit för att slippa den där situationen igen. 


En till av de bättre middagarna. Jag åt en jättegod bolognese och drack ett glas sangria. Personalen var jättetrevlig även här. Problemet var bara att jag blev matförgiftad. När vi skulle sova så kände jag mig rätt yr men tänkte att jag druckit dåligt. 2,5 timmar senare vaknade jag upp och mådde apa och fick skynda till toaletten. Det gick över fort, TACK OCH LOV, men jag hade lite svårt att äta och dricka utan att må illa de närmsta två dagarna. 


Nedanför buskaget finns poolen jag visade förut, och på den här slänten låg vi mesta delen av veckan när vi solade och badade. Det fanns oftast skugga, så länge man flyttar runt, och solstolarna var gratis (obviously ett stort plus). Nackdelen var väl att man fick söka skugga under två tallar av något slag och en dag fick jag fågelskit på mig, en annan dag ramlade en kotte ned i huvudet på mig och pajade mina solglasögon hahaha. 


På samma gata som vårt hotell, och mitt emot karaokebaren, satt det en man varje kväll och målade. Han hade sådan talang att det var helt otroligt, och jag vet att såna här målare är ett återkommande fenomen på turistorter. Men med hans talang kände jag att han inte ska behöva sitta på gatan och måla för han var verkligen fenomenalt bra. Hade varit kul att ha en tavla, men den skulle inte passat in hos mig.

Allt som allt hade vi en bra resa. Däremot är det alltid väldigt skönt att komma hem! Jag var nog den enda av oss som faktiskt längtade hem, men det kändes bara lite jobbigt efter matförgiftningen när jag inte kunde äta mig mätt eller dricka så att jag slapp ha ont i huvudet. Men som sagt, eftersom den ändå inte var så farlig som den kunnat vara vill jag inte klaga. Jag har också insett att jag inte är särskilt rädd för att flyga. När jag flög till London i vintras var jag hur nervös som helst, och sen flög jag hem ensam. Tror att det stärkte mig lite haha, för nu när planet landar eller lyfter kan jag sitta där som om jag sitter i en bil. För mig är det rätt stort iallafall, men jag antar att man blir van desto fler gånger man flyger.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar